SAKNAD

Vi kan alla hjälpas åt att stoppa kvinnovåldet

Mot Costa Rica

2012-11-03

Jag vaknade på hotellet, som var så mysigt så det är otroligt, det var som en djungel, mycket vackert, jag packade ihop i mitt rum och tog en promenad tidigt, efter ett tag så hörde jag något tokigt och konstigt ljud, bestämde mig för att kolla vad det var, föruom pappigojor så satt det en liten apa i ett träd som jag sa hej till, kedjan runt halsen skvallrade om att den bodde där, jag gick fram och han klättrade ner, förnöjsamt lät han sig filmas. Jag letade lite inne i reseptionen och matsalen och hittade lite hund torrfoder, tänkte det får duga till min kompis, mycket riktigt han blev skit glad, han satt och åt och häll mitt finger. Lite senare när jag åt frulle så fick jag till förfrukost, banan och annanas, smög åter igen ut till apan och gissa om jag blev poppis, han åt och smålät, som om han ville säga , du kittlar gätteskönt i kistan, han åt och satt på min axel, när hotelläger kommer ut nyvaken och säger, oj oj oj akta dig han bitts, jag svarade att vi är nog polar, han hade aldrig sätt apan bete sig som då. hotellägaren var en man på ca 70 bast och levde kvar i hippi tiden. En skön snubbe. Jag åkte därifrån och styre mot Costa rica, allt flöt på och vipps så var jag i

vid gränsen. Samma viasa, 40 snubbar springer fram och vill hjälpa till, för dom känner tullarna och med just deras hjälp så går allt mycket fortare och det blir ingen kontroll av väskor mm. Men denna gång skötte jag allt själv, inga problem. Men. När jag skulle ut ur yullen för att köra on i Costa Rica, då sa dom att vägen var blokerad, klockan var ny ca 10 på förmiddan. 3 timmar senare så kommer polisen med tårgas. Det visar sig att polisen kastat ut alla växla pengar personer ifrån tullområdet och deras missnöje blev att blokera vägen så igen kom ut eller in i Costa Rica. Men tårgasen hjälpte och trafiken rullade på igen. Här i Costa Rica så är det en stor helgdag när alla besöker kyrkogårdarna med blommor,, vilket jag också gjorde. Jag stannade vid en kyrkogård och gick in ock la en bild på Jessica och tände ett ljus, sen blev så där jobbig igen, jag åkte därifrån efter en halvtimme och grät i hjälmen, ett par mil senare startade det att regna, jag hittade ett hotell, sitte rdär och mår skit, kommer på att klockan är 21,40 här och jag har inte ätit sedan lunch, men tar igen det imorgon, de är fint här också. 

Antal kommentarer: 2

2012-11-03 10:01:29 - Heléna

Det är dagens höjdpunkt att få läsa dina inlägg i bloggen Fredrik! Jag skrattade och log åt din kompis apan, en härlig läsning!

Idag den 3 november är det också en stor "Ljuständar/gravsmyckningshelg" i de tre kyrkor jag jobbar tänder vi ljus och läser upp namnen på de som avlidit i vår församling. Det kommer att bli fullsatta kyrkor klockan 15, 17 och 19 idag.

Jag frågade runt lite om hur de gör i Solna och det jag kunde få fram är att det är en Minnesgudstjänst, men man läser inte upp alla namn (förståeligt) och man tänder inte en massa ljus, man innesluter alla avlidna i själva minnesgudstjänsten.


Har förberett vad jag ska säga idag.... den som inte är intresserad sluta läs här..... för här bjuder jag den som vill några tankar i Allhelgonatid

Betraktelse
”Jag är hos dig. Känn handen kring din hand.
Var stilla, var ej rädd.
Som en bro över mörka vatten, skall jag bära dig.”

*här spelar kantorn Som en bro över mörka vatten*

”Jag är hos dig. Känn handen kring din hand”
En hand att hålla i…hur oändligt mycket är inte det värt.
Babyn som knappt kan greppa runt pappas tumme.
Barnet som håller mamma stadigt i handen på väg till första skoldagen.

De ny förälskade som inte tycks kunna släppa varandras händer
Likt skygga fåglar söker våra händer under livet så ofta tröst och styrka i någon annans hand.
En hand att hålla i.

Så kommer den dag då mänskliga händer inte längre räcker till. Hur gärna vi än vill, hur mycket vi än protesterar…
måste vi ta ett steg tillbaka för dödens faktum.

Men den hand vi nyss har släppt är inte tom.

”Jag är hos dig. Känn handen kring din hand.
Var stilla var ej rädd. Som en bro över mörka vatten, skall jag bära dig.”

De orden skulle kunna var Guds egna.
När vi inte förmår längre
tar Gud vår hand i sin, och leder oss tryggt hem.
Vi behöver inte vara rädda, inte för vår egen skull, i sorgens skärande smärta.
Inte för dem som gått före oss.
Utan vi får lita på Guds löfte.

Att aldrig, inte ens i dödens stund överger han oss.
Gud är inte en gud för döda utan för levande,
ty för honom är alla levande.

Stilla får vi lägga vår hand i Guds.
Och han leder oss, som en bro över mörka stormande vatten. Över till den andra sidan.
Där allt är stillhet och djupaste frid.


Men Gud finns också med Dig här och nu.
I varje tår som fälls,
i varje andetag av sorg och saknad.

Även när vi går där vid sorgens avgrundsdjup,
finns Gud med oss, och hjälper oss igenom.

Det gör inte sorgen mindre, det gör fortfarande ont.
Men vi vet att vi inte går ensam.

Varje liv som levts, hur kort eller långt det än blev, är en gåva från Gud, är värdefullt.

Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.

Varje ljus här i dag symboliserar en människa, ett liv här i församlingen.
Vi tänder även ett extra ljus för alla de övriga.
Ljusen som vi tänder brinner inte av sorg.
De brinner av ett starkt lysande evighetshopp.

Varje ljus vi tänder här i dag talar om kärlek, om minnen.
Varje ljus här i dag talar om Gud

”Jag är hos dig. Känn handen kring din hand.
Var stilla, var ej rädd.
Gud är inte en gud för döda ….. utan för levande, ty för honom är alla levande.


2012-11-03 19:54:46 - Livia

Vi va hos Jessica idag, jag är övertygad om att hon inte va där, hon är bakom dinnrygg på hojen och följer och vakar över dig på resan! Jag lovar, varför skulle hon hänga här hemma en regnig dag som det har varit? Och vad är bättre än att se världen för henne? Klart hon är med dig! Puss på dig morbror!
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden