SAKNAD

Vi kan alla hjälpas åt att stoppa kvinnovåldet

Folk bryr sig på olika sätt

folk har en tendens att säga saker som dom ALDRIG gör.

Om vi tar venezuela menniskorna förutom Carlos så pratas det så mycket om vad dom vill och hur dom kan hjälpa till, men sanningen är att det är bara prat!

vet inte hur mycket tid jag spenderat i de landet på otaliga möten mm och inget händer..

 

Sen här hemma så kan man nog säga detsamma, om folk, ett exempel är hur man kan lova mig att man ska hjälpa till med att uppmärsamma ärendet för personen ifråga har jobb innom socialdemokratin, samma person lovade att ordna  en insamlig till advokatkostnader, och kritiserade mig för namninsamlingen som jag gjorde på sergelstorg, det hade man kunnat göra bättre och mer planerat.

men som sagt var inget händer /hände. och nu är det försent.

 

Sen har vi xxxxxxx som tänker åt en och säger att om man mår dåligt så är det bara att ändra på sig, eller fortsätta må dåligt. allt är ju lätt på andra sidan staketet.

Hitta kraft och se framåt är fan inte så lätt som folk som inte förlorat ett barn/vuxen dotter säger, för do flesta så är livet rätt enkelt, kanske något inrutat och vanebildande, man jobbar fixar med ungar, käkar spar till semetern och facebook ar..     Jag vet med mig själv att jag inte är /har blivit bra på att hålla kontakten eller är lika spontan som jag var tidigare, jag känner inte igen mig själv men det är nog för att jag inte är det, jaja skit samma....

Hemma igen

En lägesrapport, några saker har hänt i venezuela, har hittat en lösning på min mc, den blev tillslut kvar där men såld, så nu har jag en likadan här hemma, sen har jag 2 advokater som jobbar med fallet och dom skall försöka gå till en annan stad, län utanför merida för att få en ny dommare att ta upp fallet. För i Merida vet jag att åtminstonde 3 personer är köpta, polis ,åklagare  samt en person till, så mitt enda hopp är att advokaterna lyckas med detta. men som så många gånger tidigare så jobbar alla med fallet när jag är där men så fort jag åker hem så slutar dom jobba,

Jag ger inte upp helt enkelt

Merida söndag

Merida söndag. Dagen startade klockan 6.30 med kaffe, inte så gott kaffe här men jag är ju van vid kaffet hemma. Carlos sover så sött. Efter kaffe och Aftonbladet i mobilen så blir man lätt rastlös, så fram med verktygen och meckar med Carlos motorcykel. Blir lite hungrig och går upp och gör en smörgås, Holy shit vad jag saknar smör och ost hemma. Dom har det här men det smakar rävrumpa. Fortsätter mecka, fixar servise på hojen. Går upp klockan är nu 10, Carlos sover så jag kollar på youtube och googlar runt. Vid 11 konmer Carlos up, jag tar en duch och sen beslutar vi oss för att idag göra lasagn. Problem 1 är att skaffa lasagneplattor , tog 1,5 timme och 6 affärer till en kostnad av 6400 Bolivias . Köttfärs  inga problem en affär och 8400 fattigare. Sen behöver vi peppar salt har vi hemma men vi behöver även krossade tomater, ost och det absolut svåraste att få tag på nämligen vetemjöl. Men typ 4 timmars letande så hittar vi allt en totalkostnad på 26.000 bolivars. Vi bestämmer oss för att åka till Carlos farfar för att laga mat. Farfar är en underbar farfar som alla skulle vilja ha. Jag lagar maten och Carlos och farfar spelar gitarr och sjunger lokal mysig , plötsligen så frågar Carlos efter en song som jag spelade för honom 2012. Kenta , just idag mår jag bra. Då slår det mig att jag har sätt Carlos förmodligen för siste gången i mitt liv, för jag kommer aldrig att återvända till Venezuela, men hoppas att jag kan få ihop pengar så att jag kan bjuda Carlos till Sverige. Om ingen vet vad Carlos betyder för mig så jan jag bara säga att utan honom så hade jag aldrig fått veta någonting om Jessicas fall. Han har till stor del gett mig all info som jag behöver för att förstå vad dom 610 sidor långa utredningsmaterial som jag har. Jag önskade bara att jag kunde göra mer för honom. 

Merida 24 jan 17

Har inte hunnit hända så mycket här, kom hit igår kväll.

Förmiddan lugn och sen tittade jag i några av alla 610 sidor med polis och åklagarmatrial, då sjönk jag genom isen...... gick till Jessicas park med 10 öl och satt där i 5 timmar, fy fan vad jobbigt, får ingen rätsida på min insida och jag vill inte åka hem och berätta att jag ger upp...............

Caracas

Caracas känns inte helt ok och säkert. Flyget funkade ok men jobbigt med 11,5 timmar från Paris . Väl framme så fastnade jag i tullen i 2 timmar, dom hittade ett mc batteri  som anses som en reservdel och därför bör beskattas. Carlos som mötte mig på flygplatsen fick komma och tolka, priset för detta batteri som kostade 400 kr i sverige blev 14700 Venezuela pengar, ja vad säger man. Jag tror inte jag får hem hojen men känner att jag måste försöka. Fallet Jessica som trots allt är ett mord på en svensk medborgare kommer heller aldrig att bli löst även när jag vet vem som är skyldig, men jag måste försöka och försöka, för att gå in till jesdicas sten ( trädgård ) och säga att jag ger upp är inget jag vill för då måste funderingen komma  vad gör jag på denna jord

Dax att åka

Jobbsökande

Då drar det ihop sig inför resan, Carlos möter mig i Caracas sen sover vi hos en moster, ska försöka få till ett möte med högsta chefen för tullen och se om jag kan få ett tillstånd för min hoj, vilket jag inte tror. Sen flyger vi till Merida, flygtid 50 minuter prislapp 43.000. för 2 år sedan kostade samma biljett 2.600.

Är det någon som har kontakter på arbetsfronten för en man i 27 år åldern, Engels och spansktalande likadant fast en kvinna, så ropa till..

Då är det dax igen

 Har haft lite semester för första gången sedan du lämnade mig, ganska skönt men endå så jävla jobbigt. Saknaden finns vart jag än befinner mig, fördelen var att bar få vara, promenera på stranden lyssna på musik men hittar inte mig själv. Hade hoppats att semester skulle ladda batterier och skälen, men det funkar nog inte så.

Testat en massa medikament och psykologer men inget hjälper, trist nog efter att ha blivit uppväxt med en så kallad mor som aldrig varit nykter och så faller jag i eget grepp, men när inget hjälper och man från ena dagen till den andra inte vill finnas på moder jord, så vad gör man.

Denna resa för 6 gången har inget ljus i kikaren men jag måste, men bävar för dagen när jag måste gå in till Jessicas trädgård och erkänna mig besegrad. Men en sten med 2 namn är vackert.

Himlen har många nyanser och skiftar hela tiden, så inget består, ta vara på tiden ni har här och skut inte upp något för ingen vet vad som händer i morgon.

Advokaten som jag anlitat för mutcho dollares tycker nog bara att det var bra med ett tillskott i kassan, men vem bryr sig, jag kan inte ändra på varken Venezuela eller svenska myndigheter.

Jessica är död och ingen bryr sig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Fick en dollarkurs på svarta marknad rapport nyligen, når Jessica blev mördad så var kursen 16 ggr pengarna, nu är dollarkursen 4,500 ggr.

Har heller inga förhoppningar att jag får med mig min hoj hem……………………………………………..  

 

Svart på vitt att sverige inte bryr sig

Då är det bekräftat att jag är ensam med kampen, fann ta sverige och alla myndigheter som skiter i Jessica, mig kvittar det att inte få hjälp men jessica är värd att få hjälp.

va jag inte trasig innan så blev det här inget plåster på såret.....

Försening

läget har förändrats, jag åker 19 januari istället

Ensam för 6 gången

då lämnar jag Sverige för 6 gången, den 20 nov åker jag till Merida, denna gång utan någon backup ifrån svenska myndigheter eller polis................

många funderingar snurrar i mitt huvud

Sverige lägger ner

då har jag varit hos Rikskrim på ett sista möte, ny kvinnlig åklagare, som inte är insatt i ärendet

Fallet Jessica läggs ner, så nu är jag själv..........................................

 

 

 

jag har förstått men det blev så jävla jobbigt....

Din födelsedag utan tårta

Vet inte hur måga gånger jag var hos din trädgård igår, har haft en oroskännsla i kroppen senaste 10 dagarna, trodde att det skulle bli lättare med tiden, nu var det din 4 födelsedag som du är på andra sidan, igår i fyllan så tänkte jag vilken tårta ska jag baka idag, men kom på att det är ingen ide, vill ha tecken ifrån dig, jag söker och söker men jag får ingen respons......

Något har hänt

Det är inte mycket men fick reda på att POLISmannen som körde omkring Rahol på motorcyckel när jag var i Merida 2012 klocka 19 på kvällen, vilket var mycket konstigt tyckte jag, så jag kontaktade åklargar chefen Imara och berättade om det som hänt. nu 4 år senare så sitter han i Fängelse.

hoppas bara att det är ett resultat av allt jobb, så nu är det bara att fortsätta kampen, åker till venezuela igen förmodligen i november.

 

Nu e det jobbigt

Oron sprider sig och allt känns jobbigt, snart kommer 4 års dagen då du blev mördad, och en stor del av mig me.

Hittar inget som ger hopp eller tro, tog hem husbilen och tänker på när du följde med i den till Barca, nu ska den säljas.........

Jessica hälper du till

Djess jag hade en kund igår, en mamma som förlorade sin dotter, hon blev våldtagen som 14 åring och valte själv nu vin 19 års ålder att komma till dig, kan du ta hand om henne.....

Hej Jessica

känt mig nere ett tag nu eftersom att jag loksom sitter fast i fallet, snälla Jessica min älskade dotter kan du inte skicka lite styrka, jag behöver det så jä..a mycket.

hart haft problem att få tag på min och din advokat, men han jobbar på har jag fått reda på nu, men allt går så jävla sakta...

jag har ju haft problem med min hoj som står fast i venezuela för att jag råkade köra in i landet en lördag 2012, men nu har jag varit på venezuelas ambbasad i stockholm och förklarat läget och nu kanske det inte är så långt kvar innan jag kan få hem den, men hur det är en annan femma.

känns som jag har förlorat så mycket mer än dig, min självkännsla, min fru, men nu sitter jag på kontoret och tittar på fågelbordet som är välbesökt av många olika fåglar, Sten Knäcken är en favorit, tänker oftar ( titta Jessica ) 

En ny hemsida för firman

nu har jag en ny Hemsida för firman.

 

www.ettminneisten.se

Uppdatering, resan venezuela 2 nov 2015

Kom ner till Merida 3 november 2015, möttes av min vapendragare Carlos som vanligt.

Planen var att försöka få tag på den nya FISKALI bossen, skulle vara en ny kvinna, så mina förväntningar var höga. Fått för mig att kvinnor tycker starkt avsky för våld mot kvinnor.

 

Och som vanligt så blir det att besöka Fiskali gång på gång, vid det här laget så vet nog alla i huset att den gubben ger sig aldrig, så efter några besök så fick vi träffa ”heffe” chef på spanska.

Hon lät sådär förstående och hade ögon som en lessen hund, jag eller jag menar Carlos förklarade läget och att jag ville ha alla nya papper på vad som hänt med utredningen sedan oktober 2014 när jag var där senast.

Som vanligt så skulle det inte vara några problem, men allt är så tungrott i landet så det tog över en vecka att få papperna, till min förvåning eller inte så fanns det bara 10 nya sidor. Så nu är vi uppe i 610 sidor totalt, alltså dom papper som jag har, sen finns det säkert mer än dubbelt så många, men dom är internpapper och dom får jag ej se men jag har sett högarna.

Under tiden som jag väntade på dessa 10 sidor så försökte jag förstå hur landet ändrats på ett år, dollar växling på svarta marknaden hade gått upp ifrån ca 180 ggr pengarna till nu 850 ggr pengarna, i affärerna så gapar hyllorna tomma, den mat som finns att få tag på är så dyr, genomsnittslönen om man lyckats få jobb ligger på 6-9 tusen Bolivar i månaden, vi köpte ägg (25 pack) kostade 1250 Bolivar

10 skivor skinka och 10 skivor ost (1800 Bolivar), det är otroligt svårt att få tag på toapapper, och hygienartiklar.

I väntan på Fiskala papper och en deppig situation i landet så ville jag hjälpa Carlos med bil var trasig eller rättare sagt bilbatteriet, han sa att det är svårt att hitta och att dom är dyra, men jag ville hjälpa till eftersom att han hjälper mig så mycket. Jag sa att du letar vi efter ett batteri, så vi satte oss på hans mc och började leta, efter 2 veckor hittade vi ett som skulle kunna passa, priset ( 34.000 Bolivar) du skojar nä nä nä nä. Ok vi måste hitta någon som växlar dollar.

Dan efter så hade vi stora högar med pengar och köpte batteriet, måtten passade men anslutningarna passade inte, då kund man köpa nya anslutningar (kabelskor) för (12.000 Bolivar) men då kände jag att det var dags att fixa det själv, så jag fixade och meckade så allt passade, perfecto.

Så med nytt batteri då blev vi mer mobila, en bil en och en hoj, under tiden så fick jag dessa 10 papper som åstadkommits på ett år, dessa 10 papper handlar om blodprov och DNA, det finns blod på Jessicas kläder och jag vill veta vems blod det är, polisen (riks Krim i Sverige) fick i uppdrag att ta dna prov för ett år sedan, jag har erbjudit mig själv samt att jag har hår och en nagel ifrån Jessica, men enligt polisen så går det ej att ta dna prov på dessa, så dom ville toppsa Jessicas mamma, det tog 7 månader för polisen att åka ifrån Kungsholmen ända ut till Vällingby för att ta provet.

Venezuela skyller på svenska polisen och vise versa, så jag blir inte förvånad, nu sa jag till (Heffe) att jag ville ha ett möte med alla inblandande i fallet Jessica, vilket hon lovade, jag ville ha med åklagar granskarna, obducent, polisen och åklagare.

2 veckor senare så skulle vi ha mötet, åklagargranskarna kom dom var 3 st, ingen obducent och ingen polis, mötet blev ett fiasko, jag ville ha svar på frågor om utredningen men ingen av åklagargranskarna fick uttala sig, så mötet gav inget……..

Så min jakt fortsätter, vi kollade runt och pratade med en massa folk, advokat var vad alla sa.

Så nu har jag en advokat som jobbar med fallet åt Jessica och mig

Merida, Venezuela 28 nov-2015

hej bloggen, sitter en lôrdag morgon hâr i merida och reflekterar av vad som hânt senaste 3 veckorna. har trakatcerat Fiskali utan framgâng, blev sâ glad nâr jag lyckades fâ till ett môte hos fiskali med alla inblandade i fallet Jessica, men till min fôrvâning sâ fick dom ôvriga inte utala sig, det var bara fiskali chefen som pratade, mina frâgor besvarades med att det har vi redan pratat om, Venezuela skyller pâ svenska polisen, och tvârtom, faktum âr att svensk polis tog pâ sig nâstan 7 mânader att âka ifrân Kunksholmen till vâllingby fôr att ta ett DNA prov pâ Jessicas mamma. provet behôvs i utredningen fôr att ta reda pâ vems blod det âr pâ Jessicas klâder.

jag vet att detta fall som bryter ner mig mentalt kanske aldrig kommer att lôsas men jag mâste, det finns ingen hâr som vill att fallet ska lôsas, men nu hâller jag pâ med en advokat, i denna stund har han fâtt alla 610 sidor som han skall studera och âterkomma nâsta vecka med vad han tror blir nâsta steg, samt vad det kommer att kosta, fôrmodligen en bit ôver 100 papp,

jag har haft en liten inrikes resa pâ en vecka till vârdens hôgsta vatten fall ( kolla youtube angelFalls venezuela full hd filmen ^r 9.55 min) helt otroligt stâlle att besôka.

nu pâgâr kampen fôr mina papper pâ hojen......

ruskigt väder i september

Sitter ofta hos dig på tidiga mornar och pratar lite, lika oförstående hur det blev så här och varför. varför får jag inget avslut, men jag åker till venezuela i november och december, för att försöka få någon att förstå, sen ska hojen hem.

så många gånge jag önskat att vi kunde bytt plats eller att jag blev sjuk och fick komma till dig. vet inte vad jag vill eller vart jag hör hemmaeller varför, snart skulle du fyllt år igen, tiden går men jag har mitt öppna sår...........

nu är jag själv, har förlorat mitt största allt (du) och sen min fru

tittar bortåt och önskar, blundar och ser dig.

om någon har tittat på bilden på min mc tur ifrån usa till venezuela, så tog jag ett kort med en himmel som brinner, titta på den bilden igen, och titta lite högre upp i mitten på bilden, ........

hej bloggen, länge sedan

Hej bloggen, det har varit lite jobbigt en längre tid , både med firman och mycket  privat, en massa byggande och fixande för att få kontoret och tomten ok för att ta emot kunder. Håller kontakt med venezuela och där händer inget, inte heller hos svensk polis. Men jag ska till venezuela snart igen, snar 3 års dagen, fy fan fy fan

Fler som sviker, summerar 2014

Känner mig mer och mer ensam, min egen syster sviker mig med hjälp som hon lovar att göra, min bokförning, men jag blir inte förvånad, allt ska man ordna själv. har försökt att få till ett möte med svenska rikskrim sedan vi kom hem ifrån Venezuela i oktober, men det är inte konstigt att det inte blir något möte, förhalningar och man skyller på det ene efter det andra. nästa år ska jag lösa fallet Jessica om det så kostar mig livet, rättvisan ska fram och jag skiter i hur den löses, för jag orkar inte mer löften och förhalningar. så nu är det dax att planera ny resa till venezuela.

Det som känndes halvbra är att mitt upprepade snack med rikskrim fick effect och dom åkte faktiskt ner till venezuela fasr dom var fast beslutna att inte dela med sig av info till någon annhörig,(för så gör man inte i sverige), men dom viste inte att jag kunde så mycket mer än dom trodde, synd bara att jag fick överbevista det på plats i venezuela..... hoppas på ett avslut år 2015.

en dag som denna med besök hos Jessica med tända ljus och lite skitsnack, får ente schansen att se dig så fin inför nyårsfirandet, fick inte köpa julklappar, får inte bjuda hem dig på middag, inte höra dig prata sådär jävla fort, är rädd att minnena ska ta slut, för det blir ju inga fler. Fy fan vad jag sakanr dig och känner mig ensamast i hela världen. tänk om jag viste vart du var eller fanns, men jag tror vi ses

Den 19 Oktober, Caracas flyget hem

Vill inte hem….

Måste hem…..

Brottas med känslorna vara kvar eller åka, men biljetten säger 16.30, tar en taxi ifrån hotellet efter att ha sagt hej då till en underbar ung man, som hjälper till i ur och skur, skulle vilja bjuda hem han till Sverige för att visa honom något annat, jaha då var detta äventyr slut för denna gång huvudet snurrar och stakar sig med alla tankar. Hur ska det gå, vad händer nu… fy fan vad saknaden är stor vill bara skrika ut JESSICA…….

Den 18 Oktober, caracas

Morgon fika på hotellet, idag så skulle vi ordna med en massa saker för Carlos räkning, han behövde köpa medicin till sin pappa som är i USA, men bristen på varor i Venezuela gjorde inte medicin jakten lättare, + att det var ca 30 grader varmt. Men efter 15 apotek så hade vi rätt medicin.

Sen åkte vi och hämtade Carlos amatörradio licenser,  satt på ett fik och tänkte på morgondagens lilla flygresa hem, ville inte åka utan kunde nog ha stannat här mycket längre, men samtidigt så var det inte så mycket kvar att göra. Nu måste åklagarna i Venezuela jobba lite eftersom att svenska polisen och åklagare varit på plats, nu hoppas jag på att svenskarna bjuder in mig i utredningen för jag att faktiskt visat att jag kan, vill och inte ger mig, så dom borde förstå att jag menar alvar. Men som jag sagt tidigare så blir jag ej förvånad om det inte blir någon skillnad.

Jag önskar så att Jessica såg eller förstod hur jag har det och hur mycket jag saknar henne………..

  

Den 17 Oktober

Idag så skulle fixa det lagliga papper som är som en fullmakt, för Carlos som representant
för mig, men som vanligt så är det krångligt i Venezuela, så en advokat som för
övrigt är en moster till Carlos hjälpte till att ordna detta, men det var på
håret att vi han, en hel dag gick åt att springa från plats till plats, men
till slut så var det klart.

Vid 5 tiden så fick jag ett kärt återseende, Vira och Dinorkis  kom över
på besök, å å å det var sagolikt skönt att få krama om dom, det var 2 år sedan
sist, vi pratade en massa och tog en fika på stan, som för övrigt kostade, 3
kaffe och 3 små kakor 330kr. Men det var det värt med dom som sällskap.

Imorgon har vi inga planer vi får se vad dagen har att erbjuda......

Den 16 Oktober

San antonio, okey carlos låt oss ta en taxi till merida, 4000kr senare och en resa
på ca 4,5 timmar, lite tidsnöd eftersom att vi måste vara i caracas den 17
oktober för att ornda med fullmakten, för denn kunde naturligtvis inte ordnas i
Merida, nästan hemma i merida med funderingar på att köra bil till caracas,
fast det skulle inte bli så bra för då skulle carlos vara tvungen att köra hem
själv, vipps så har carlos mamma fixat flygbiljetter till caracas, planet
lyfter 17, kollar snabbt klockan ops, 10 minutr att packa och sen köra till El
vigia flygplatsen, vi hamnade naturligtvis i massa trafik och när vi kom
inspringande på flygplatsen så var gaten stängd, skit skit, carlos frågade någon
och han sa vad heter du, carlos svarade carlos, vad bra sa mannen ni är
incheckade. Carlos mamma fixade allt. Hon är förövrigt i usa. Vi han med planet
puuuuu, nästa problem sova någonstans i caracas, vipps så hade carlos mamma
fixat det med. Men vad som hänt ekonomiskt i venezuela sedan jag var här sist
är helt sjukt, hotell första natten 3250 sek, dag 2 hittade vi ett för bara
2400 sek. . ..........



Den 15 Oktober

Åker mot gränsen i colombia för att fixa papper på hojen för transport hem till
sverige, men tänka sig att även i detta fall så blir det komplicerat, någon har
knappat in fel data i chassinummret, så hojen BMW r1200 gs är i Venezuela
olagligt, men det skulle lösa sig sa dom, men 6 timmar senare så blankt nej,
hojen kom in i venezuela 2012 och nu är det 2014. Jaha vad händer nu då,
gränstullen i venezuela sa att jag måste in i colombia och sen återvända till
venezuela, så Carlos och jag pratade lite, vi kom fram till att vi inte litar
på myndigheterna, så vi parkade hojen 2 kvarter bort och tog en promenad till
colombia gränsen, vi förklarade läget, dom sa bara att om hojen kommer in i
colombia utan papper ifrån venezuela så beslagtar dom hojen, ungefär det vi
trodde, så då fanns det 2 alternativa, köra tilbaka hojen till merida eller
till carlos morbror i san antonio. På vägen blev vi stoppade av national gards,
militärkontroll., inget bra nu trodde vi att dom skulle beslagta den illegala
hojen, men efter 2 timmar och mörkret kommit och carlos berättat hela storyn
med resan ifrån usa för jessicas fall så utan att behöva muta någon sa carlos .
Hej fred sätt dig på och kör, vilket jag gjorde, nästa kontroll en timme senare
så var vakterna inte ute på vägen, men när vi passerade så såg carlos att någon
satte sig en en militärbil och styrde efter oss, carlos sa kan du drive lite
faster, jag svarade med gashandtaget upp i berget på serpentinvägar, 10 mil i
bergsteräng och mörker så kom vi fram till san antonio där Calos morbror bodde,
han mötte oss med öppen garage dörr och jag sladdade in . Så vi sov över där
,men tanken var ju att köra till caracas och lasta hojen på en båt till
sverige. Men ibland blir det lite tokigt



Den 14 oktober

Nytt möte med fiskali, bara för att kolla vad dom tyckte om att svenskarna kom,
förhoppningsvis så har mitt tjat i över 2 år gett resultat, kanske kanske kan
det bli ett slut på denna mardröm, jag får aldrig tillbaka min lilla fis , men
hon ska ha upprättelse, för det är hon värd.

Den 13 oktober, Merida

idag ska vi skriva en fullmakt fôr Carlos sâ att han kan fâ ut papper i fallet Jessica, som han kan skicka till mig och jag vidarbefodrar till svenska polisen, som faktiskt fôr en gâng skull tycker att jag âr ganska duktig som fâr fram allt matrial, sâ fôrhoppningsvis sâ kommer dom kunna och kanske har en stôrre fôrstâelse fôr hur jag har det, ensam och ôvergiven.   

sen ska vi fôrsôka hitta transport fôr hojen i caracas till Sverige

Den 12 oktober, Merida

idag blev det ett kârt âterseende, jag hâmtade min Bmw, oj vad det var skônt att sâtta sig pâ den igen, nu ska vi bara se om vi kan hitta nâgon som kan skicka hem den till Sverige,

Sitter pâ min vân och tânker tillbaka pâ min lilla resa ifrân USA, 1000 mil till merida, och syftet med resan och hur jag faktiskt har lyckats med att fâ fram sanningen om Jessicas tragiska ôde, men det gôr inbte saknaden mindre utan tvârt om bara starkare...............

jag....... fan......... skit....

Den  11 oktober, Merida

idag sâ monterade jag en brandvarnare hemmas hos Carlos som jag hade med mig ifrân Sverige, dom har licksom inga sâdana produkter hâr, fôrutom pâ hotellen,

Detta Land Venezuela hâller pâ att rasa samman, det âr brist pâ dagligvaror, toapapper, blôjor, mjôlk, mm. Priserna âr helt galna, eller vad sâgs om âpplen 357 venezuela pengar / kilo det motsvarar vilket âr ca 320 svensk kronor, coca cola 2 liter 60 svensk kronor. 4 smâ kôttbitar 220 kr.

nâr jag var hâr sist sâ var dollarkursen pâ svarta marknaden 1 dollar - 18 blv. idag pâ svarta marknaden sâ âr  1 dollar - 98.32 blv

bensinen kostar fortfarande 20 ôre per liter, 1 liter Vatten kostar 12 kronor, vart âr detta land pâ vâg nâgon stans. 

Den 10 oktober, Merida

idag hânder det inte sâ mycket fôr Carlos kânde sig sjuk, jag fôrdrev tiden mea att âka in till stan och kôpa chorro, sen var jag hos Jessica plaza

Den 9 oktober, Merida

idag skulle vi hâmta Carlos bil pâ bilverkstan, det hade hânt en liten samanstôtning, som tur âr har jag lite erfarenhet av just detta emne, pâ lângt hâll sâg jag att nâgot inte stâmde. Hôger framskârm feljusterad, stôtfângren fram fel, mm. Sâ calos intruducerade mig som en expert ifân Sverige, tânka sig vad och vilka titlar vi har, Carlos ^r ju min advokat. men men, dom fôrstod vad som behôvdes gôras och vi skulle komma tillbaka senare p´eftermiddan, och dâ var bilen bra.

Senare pâ kvâllen sâ lagade jag mat, och bjôd pâ svens chokladpudding, oj oj vilken succse...... skâlen blev slickad, kul att kunna ge tillbaka lite av all den hjâlp jag fâr.

 

Men det âr jobbigt att vara hâr, kânslorna sprutar och irrar omkring i kroppen, besôkte Jessica plaza och sâg att placketten var kvar hel och fin... 

Den 8 oktober, Merida

Vaknade 7 satte på kaffe och startade planera dagen, Fiskali först för att få dom att berätta när möte med svenska polisen är, vilket jag trodde skulle ta  ca 1 minut att få reda på. tänkte mycket på att svenska polisen för en gång skull ville ha min hjälp att ordna papper, vilket jag har försökt förklara för dom i ett års tid nu. Så nu åker vi till Fiskali.  Så vi kom till Fiskali vid 8 tiden jag frågade vilken tid svenskarna skulle ha möte, slog nog mitt egna rekord , svaret klockan 14. tid från fråga till svar 30 sekunder. tänk att C.I.A la sweco inte ens kunde kläcka ur sig detta.  Sen förklarade vi  att jag ville ha alla papper, och vipps så var det beviljat, sen tog det mycket lång tid att få kopiorna, strulig byråkrati o Venezuela men som sagt  var så fixade jag det med. Svenskarna var många timmar försenade till Merida för att deras plan blev inställt utan någon anledning, men tillslut så kom dom och där satt jag och väntade på dom med 600 sidor polispapper, varsågoda sa jag och överräckte alla papper. Oj det är otroligt vad du kan åstadkomma. Mötet var ganska bra och tänka sig att jag fick sitta med, en lite kort paus och jag passade på att be om ursekt för mitt beteende i Caracas, men nu kanske dom förstår vad jag är kapabel till. Och nu för först gången på över ett år så pratar dom faktiskt med mig, vilket är en liten seger för mig. Vi var klara på Fiskali  klockan 10 på kvällen så det blev återigen ett maraton i denna Fiskali byggnad jag nu känner till så väl. När vi skulle åka hem så regnade det så in i h- vete och var kallt, kändes som en höstdag hemma i sverige, 

Den 7 oktober , caracas möten

Idag gäller det, vi tog oss till Fiskali klockan 8 och fick komma in och möta en halvchef på Fiskali, han berättade att dom svenska representanterna skulle ha ett möte klockan 9. Jag frågade denna Fiskali man om han läst obduktionsrapporten och han svarade att det hade han, men det finns frågetecken. Detta är precis vad min vän sa skulle hända, för att han tror att det gått för lång tid för att Venezuela skulle erkänna att dom gjort något  fel. Så min slutsats är ett fallet kommer ej att lösas, för det är svårt att erkänna att det finns korruption inblandad i detta land. Klockan blev 9 och vi lotsas ner till det stora mötet. Jag möter blickarna på 4 svenskar som inte tror sina ögon, det är ju Fredrik Book som står där.den Svenska  Åklagaren säger " hur kom du in i detta hus, jag beundrar din beslutsamhet och din förmåga" det slutar med att den internationella åklagar kvinnan från Venezuela säger på engelska att jag inte ska vara med på mötet för att det är ett möte myndigheter emellan, men att hon ska komma till mig senare när mötet är slut och förklara vad som sagts, så nu sitter vi i ett kallt rum och väntar.  Kvinnan i fråga berättade inte vad som sagts på mötet men hon placerade mig i rummet med svenska representanterna,  Men som vanligt så är dom som C.I.A . Tysta och hemlighetsfulla. Jag kokar över och säger några väl valda hårda ord och meningar som jag burit på i över 2 år nu. Detta uppskattas inte av C.I.A la sweco. Men jag talar om att ni ska inte tala om för mig vad jag ska eller inte ska säga. Eftersom att ingen berättar något för mig, men helt plötsligt så säger någon, vi har fått några bilder, vad bra säger jag vilka bilder är det ? Men ja jus det c.i.a ala sweco berättar ju inget för mig. Så jag frågar om det är några speciella papper dom skulle vilja ha, för jag fixar dom garanterat. Mötet avslutas. Fick en kännsla av att c.i.a ala sweco och jag inte är några direkt vänner nu. Men å andra sidan så är inte jag i caracas för att få vänner. Jag frågade när mötet i Merida skulle vara dagen efter, men inte så förvånande så sas det inget, jag kontrade med att om jag ska fixa papper så är det ju bra om jag får reda på om mötet är klockan 8 eller klockan 16, ett kort svar på eftermiddan fick jag. Bra sa jag då sticker jag till merida nu och fixar Alla papper, och då menar jag alla papper. Hej då.
Så sätter vi oss i bilen och kör 90 mil till Merida. Så får vi se vad som händer där , resan till Merida var ingen trevlig erfarenhet, dåliga vägar, ingen tid till att stanna och dricka, formula ono i bergen , så till slut så kräktes jag som en galning, vi kom till merida vid 12 tiden på natten och pang i säng.

Den 6 oktober , caracas

6 oktober Caracas
Startade dagen med att åka till Fiskali för att försöka få ett möte, detta besök resulterade i att jag fick reda på att svenska polisen och Margareta  ifrån svenska ambassaden i Colombia skulle vara på ett  möte klockan 8 i det andra stora Fiskali huset.
Kvällen avslutades med att Carlos och min andra ven tog en bira och en pizza.

Den 5 Oktober

Vaknar tidigt och vill åka, men ändå inte. Samlar ihop det sista sakerna och kör ut mot Arlanda, Malin är med, kliver av vid terminal 5 utrikes, fel fel, planet går ifrån terminal 2, väl inne i planet så sätter jag mig på min plats. Nämen titta vem som kommer där, den så mystiska hemliga rikskrim polisen Sikloski, vi hamnar i samma rad men på varsin sida om gången, han ser lite förvånad ut, ändå vet dom att jag ska åka, men dom själva vill inte berätta om dom bokat rea eller vem dom skall möta. Men nu har jag ju hållit på ett tag med detta Jessica fall, så jag begriper nog mer en vad polisen tror. Men det är ju kanon att han är på samma plan, då behöver jag bara skugga honom så får jag reda på tid och plats för mötena som dom bestämt, tänk så det kan gå. Snart landar vi i paris för planbyte. Fick en läges rapport ifrån Carlos, han och min vän är på plats för att möta mig i Caracas.

Då åker jag

det är med blandade känslor som det nu är dax att åka till Venezuela igen, hoppas att det blir fart på utredningen, men jag tvivlar starkt på det.

det känns så meningslöst att du inte finns..........................

Nu har jag bokat resa nr 3

Ont i bröstet, fan vad jag hatar det här, vet inte hur man ska orka eller vill man.

Jag har bokat biljett till Venezuela den 5 oktober, kanske får med mig svenska representanter för riks Krim, men dom vill inte att jag åker för dom tycker att jag är för känslomässigt involverad. ( en dum fråga? Hur kan jag vara det!!!)

Jag vet att dom inte får ut några dokument, det får bara jag, ändå vill dom inte att jag ska vara i Venezuela. Försök stoppa mig säger jag bara.

Det jag har försökt i över 2 år är att Sverige reagerar och sätter press på myndigheterna i Venezuela. Fan det kan ju inte vara så svårt att åka ner och slå näven i bordet och kräva en rättvis process för rättvisan för den svenska medborgaren. Men som vanligt i Sverige så är allt så tamt och slappt, ingen vågar ta initiativ eller engagera sig, lova mycket är en sak, men leverera är något helt annat.

Allt ska låta så bra, vi har det så bra här i Sverige, tomma ord enligt min mening, jag är inte ensam om att förlora ett barn eller nära anhörig utomlands, jag hoppas att det blir en större debatt i Sverige om hur man ska gå till väga när det värsta som kan hända händer. Det dör ca 5 till 600 hundra Svenska personer utomlands varje år, många dödsfall är olyckor eller sjukdom, ett fåtal är som i Jessicas fall Mord. Att svenska myndigheter inte engagerar sig borde vara straffbart. Det minsta man kan begära är att svensk personal åker till det land där något hänt och skaffar obduktion papperna, för oss som drabbats så är vetskapen om hur man förlorat någon så viktig för att kunna gå vidare. I somras träffade jag en mamma som förlorade sin dotter i Skottland, 9 år utan hjälp för familjen. Ska vi tolka det som att vi bryr oss om våra medborgare.

Men det är väl som vanligt med svensken, vi klagar hemma på kammaren men sen gör vi inget åt det.

Jag tänker inte sluta min kamp för Jessicas rättvisa…………………………………….

Önskar bara att jag hade någon med mig som kunde spansk

Du finns på mig i mig, bara spår av dig, vill ha hela dig

Nu sitter tornadon på min underarm